En av fördelarna med att bli äldre är att man får förmågan att reda ut sanningar om sig själv. Uppvuxen vid havet har havet kommit att bli mitt element. Det är där jag intalat mig att jag har mått som bäst. Vid vidderna och oändligheten.

Och så flyttar jag ut på landet. Till skogen. Mitt i skogen. Och plötsligt inser jag att jag har hittat hem och skogen berättar för mig att de vidder och oändligheter jag trott mig behöva för att kunna andas i själva verket har varit ångesttriggers.

Från ett ofta blåsigt och gungande element kliver jag rätt ut i skogen och blev stående. Det är som om jag sjunker ner en halvmeter i jorden och allt blir helt tyst. Jag känner mig fullständigt och blytungt grundad och ett obeskrivligt lugn sprider sig i varenda cell i kroppen. Intensiteten i färgerna blir plötsligt som i ett kalejdoskop.

Helt plötsligt ramlar polletten ner och jag inser att jag genom mitt liv har plåtat och målat av hundra gånger fler skogar än hav och att jag, som barn, fick fjärilar i magen av John Bauers målningar. Det borde ha tydliggjort ett och annat. Jag borde ha lyssnat…

Hela min släkt kommer dessutom från Värmlands djupa skogar. Mormor brukade berätta för oss när vi var små att anledningen till att vi hade så stora fötter var för att vi inte skulle sjunka ner i mossan. Och visst har vi alla haft en air av troll runt oss. Stora, lite klumpiga och med tjockt och lätt risigt hår. Det kanske bara är svansen som saknas?

3e453c819c8fa4a352d26a8367aa8f40

Ett tips: Missa inte SVT:s K-special – Den inre skogen… https://www.svtplay.se/video/24541825/den-inre-skogen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: