mmm…

Vissa dagar känns välsignade. Jag kan inte förklara det på något annat sätt. Jag vaknar och allt är fullständigt stilla. Ljuset är annorlunda och det märks direkt på djuren. Inget ståhej. De sitter helt stilla och bara njuter. De låter mig vakna i min egen takt och jag har inte ont någonstans.

Min kropp är helt uppfuckad. Min snälla kropp gav mig hur många varningar som helst tills den till slut kapitulera och sa – what the fuck!!? Så som ett resultat av att ha varit en duktig flicka som ”kan själv” ett helt liv så värker kroppen jämnt.

Det har burits tunga bagar med textilprover runt jordklotet under en hel karriär. Det har renoverats lägenheter och hus på egen hand. Det har burits, rivits, snickrats, gjutits, målats till nacke och axlar lade ner verksamheten och checkade ut.

Men jag vet att det är självförvållat så det är bara att tugga i sig och försöka göra det bästa av det som blev. Jag skall inte gnälla om det. Jag lovar. Det jag vill säga är att om jag normalt sett (läs alltid) vaknar med smärtor så är de helt borta de här dagarna.

Det är som om någon förlåter mig för att inte ha lyssnat och ger mig respit för en dag. Det är magiskt och för det tackar jag från botten av mitt hjärta…