Trots min hundvana. Trots mitt långa liv tillsammans med hundar så kan jag inte påstå att jag en bra dressör. Någon militant form av dressyr har aldrig passerat i mina hundars liv. Märkligt kan tyckas då jag föraktar all form av fri uppfostran av barn. Hade jag haft barn hade det blivit visselpipa och uppställning…a la familjen Trapp.

Skämt å sido jag har aldrig känt mig bekväm med att kommendera mina hundar. Jag tycker det är på gränsen till patetiskt när man passerar någon som demostrativt tightar upp kopplet och med bister min passerar utan att le eller hälsa. Helt enkelt för att visa hur duktiga dom är. Här ser ni en hundägare som minsann tar ansvar.

Jag anser att man kan kontrollera en hund på andra sätt. Det är sällan jag slår mig för bröstet och påstår mig vara riktigt bra på något men jag vet att jag är världsbäst på att skapa harmoniska och trygga hundar. Lyckliga hundar. Jag kan skriva ett inlägg om hur man lyckas med det en annan dag. Men ett kort svar är att det handlar om att lära sig att känna in.

Jag var därför jag hajade till när jag såg detta på youtube…