Som den djurälskande person jag är så känner jag en djup sorg när föräldrar hindrar sina barn att vara runt djur. Oftast på grund av sina egna rädslor. Man vet inte hur det är med allergier och så – brukar man säga och berövar därmed barnen på en magisk upplevelse.
Det finns en naturlig koppling mellan ett barn och ett djur. De oskrivna bladen. Det rena och nyfikna möts förbehållslöst och med gemensam respekt. Om man låter dem. Om man inte är där och rör till det med höga röster och stressad energi.
Jag har aldrig sett ett djur (som är sunt och balanserat) som inte varit försiktigt mot ett barn eller ett barn (också det sunt och balanserat) som inte varit nyfiken på ett djur. Det är ren magi att studera barn och djur tillsammans. Så ta ett steg tillbaka och iaktta. För deras skull.
Det finns många studier som visar att barn som växer upp med djur stärker sin generella empati. Att lära barn att behandla djur väl ger en enorm payoff vidare i livet. Det är starten till en större plattform med samma tänk.
Det finns dessutom oerhört många studier som visar på att barn som växer upp på bondgårdar är mindre benägna att utveckla allergier. I vissa byar i Alpvärlden, där man fortfarande har boningshus som sitter ihop med stall och ladugårdar existerar det näst intill ingen allergi alls.
Något att fundera över…
Livet på Betan... 