tröjtider…

Jag visste det, säger han högt och hånflinar. Du är snyggare med kläder!

Jag är 16 och är på skidresa i Kitzbuhel i Österrike med min bästis Eva. Vi bor på ett klassisk pensionat mitt i byn. På samma plan, som vi, bor det ett killgäng från Båstad. Fem riktiga brats. Det finns ett duschrum i den stora hallen som alla delar på. Just nu har jag haft oturen att kliva ut ur duschen, endast iklädd en för liten handduk, samtidigt som killarna kommer hem från after skin.

Jag har aldrig varit stolt över min kropp. Alltid känt mig lite obekväm på sommaren när solen skiner och det plötsligt är upp till bevis. Så där står jag alltså, lite kobent, med för stora fötter, kritvit och fräknig, mitt i lysrörsbelysningen och får min dom. Vi hade åkt tillsammans under dagen och de hade varit lite imponerade av min skidåkning och jag hade fått generande mycket uppmärksamhet. Men nu var det plötsligt en annan femma. Ful utan kläder alltså.

Han som sa det var en lång mager kille som saknade haka. En kille som garanterat stått bakom dörren när Gud delade ut utseendet men med stenrika föräldrar tyckte han sig nu ha rätten.

Mormor, som jag är en kopia av, brukade säga att i skymning och med svag syn så är jag ett vackert fruntimmer. Jag tyckte att hon var det vackraste som fanns i alla ljus och genom alla former av linser.

Oavsett synförmåga eller ljus så har jag alltid känt mig mer bekväm när väder och vind tillåter en mer påklädd variant av mig själv. Hösten är en dröm för mig. Då åker de snygga ollarna fram. De fina bootsen och de stora halsdukarna.

Nu bör man väl inte vara lika självkritisk som jag men frågar ni mig så tycker jag faktiskt att alla blir lite snyggare på hösten. Med kläderna på…