En av de ting mina föräldrar var noga med att påpeka för oss när vi växte upp var att man aldrig kan köpa klass och stil. Klass och stil, menade de, är något som ligger långt bortom pengar och ekonomi. Förmodligen finns det få egenskaper som grundar sig lika djupt på din begåvning, hur du agerar och hur du behandlar andra människor. Det är själva fundamentet. Utan det blir din strävan inget annat än platt, nyrik och lättläst.
Att döma hunden efter håren är väldigt svenskt. Det är något väldigt ängsligt över det. Om du har levt utomlands så lär du dig direkt att det är fullständigt omöjligt att skilja agnarna från vetet genom bilen någon kör. Om man nu vill det. Att mannen som sitter på trottoarkanten med sin hund och läser morgontidningen äger fantastiska Villa Trendise uppe i bergen ser du inte. Det märker du. Att killen som samtalar med tjejen i porten tillhör en av Paris rikaste familjer och äger den största och Paris kanske vackraste ateljévåning vid Place de la Concorde kan du heller inte ana.
Det är det som är så skönt. Inget är uppenbart. Det gör allt så mycket svårare. Med all rätt. Livet skall inte vara lättköpt. Du måste lära dig att se. Att förstå. När du har gjort det så lyser kärnan igenom med en styrka som får alla adresser och putsade ytor på fall…
Livet på Betan... 