Inatt fick jag besök av pappa. Vi var i ett arkitektritat hus uppe på en höjd. Jag satt på ett såpat plankgolv framför en öppen spis när pappa kommer ner för en trappa. Barfota, i naturfärgade skrynkliga linneslacks och en vit skjorta löst hängande. Han har ved i famnen som han omsorgsfullt lägger in i den öppna spisen. Han vänder sig om och hämtar en pläd som han försiktigt lägger över min rygg och slår sig sedan ner vid sidan om mig på golvet. Där sitter vi tysta, tillsammans och lyssnar till eldens knastrande…
Livet på Betan... 